Outhier

Abbé Réginald Outhier (1694–1774), katolsk präst och Vetenskapsakademiens korresponderande ledamot var en av nyckelpersonerna i den kungliga franska gradmätningsexpeditionen. Tack vare hans resedagbok Journal d’un voyage au Nord (på svenska - Journal från en resa i Norden) får vi veta mycket om den av Maupertuis ledda expeditionens praktiska arbete i Tornedalen 1736–1737 liksom om älvdalens kultur och levnadsvillkor i allmänhet. Som god tecknare dokumenterade Outhier Tornedalen, inte bara med ord utan också i bilder och kartor. Han var också expeditionens fromme själavårdare som inte glömde att hålla i den heliga mässan under de katolska högtiderna.

Réginald Outhier föddes 1694 i byn La Marre i Franche-Comté regionen, vid foten av Jurabergen; födelsedagen torde vara den 16 augusti. Släktens Outhiers hus i byn visas fortfarande för allmänhet. Det är troligt att Outhier började sin skolgång i oratoriebrödernas skola i Poligny och fortsatte sedan i jesuitskolan i Dole. Efter att ha beslutat sig för den andliga banan genomförde han sina studier i teologi vid Besançons berömda prästseminarium där han sedan prästvigdes, troligen i början på 1720-talet. Sin första tjänst hade han som präst i den lilla landsortsförsamlingen Montain. Under hela sin bana tillhörde han prästerskapet i Besançons stift men sitt egentliga levebröd tjänade han i andra änden av Frankrike, i Normandie som sekreterare åt den naturvetenskapligt intresserade biskopen Paul d’Albert de Luynes.

Outhier torde ha lärt sig grunderna i astronomi hos jesuitbröderna, vilka för övrigt också lämnat betydande spår till denna vetenskaps historia. Han väckte uppmärksamhet i den Kungliga Vetenskapsakademien i Frankrike genom den himmelssfär som han konstruerat och som synnerligen väl illustrerade månens faser. Den 1 december 1731 blev Outhier kallad som korresponderande ledamot till Vetenskapsakademien med rikets mest berömde lantmätare, Jacques Cassini som mottagare. Outhier ritade bland annat karta över Bayeux stift och ärkestiftet Sens. Han utvecklade också en användbar stegmätare för kartering, en så kallad hodometer, som hade den egenskapen att den automatiskt tog i beräkning också eventuella steg baklänges.

Outhier var fysiskt stark och van vid kylan från Jurabergen och klarade sig utmärkt under sin färd till Norra Botten. Han såg på världen med öppna ögon, och han var även tolerant mot andra religioner. Han blev vän med de lutherska kollegor som han mötte under färden. Han har beskrivit Tornedalens olika folkgruppers liv, bland annat samernas, så ingående att man kan betrakta honom som en föregångare inom etnografin vid en tid då en sådan disciplin inom vetenskapen ännu inte fötts. Outhiers detaljrika beskrivning av Korteniemigården i Pello är den första inventeringen överhuvudtaget av en finsk allmogegård. Outhier lärde sig också några ord på finska men den finska bastun beskrev prästmannen något förskräckt.

Outhier fick en årlig livränta på anmärkningsvärda 1200 livres av den franske kungen efter sin resa. Dessutom belönades han 1748 av biskop de Luynes med befordran till kanik och en inkomstbringande lantegendom. Mot slutet av sitt liv var abbé Outhier en förmögen man. Han byggde sig ett eget hus och kunde ägna sig helt åt vetenskapen. Hans mångfaldiga meddelanden till franska Vetenskapsakademien rör sig främst inom astronomins och meteorologins områden. I ett meddelande beskriver han också en jordbävning som inträffat i Normandie. Outhier deltog i karteringen av stjärnhopen Plejaderna och tryckte almanackor från Bayeux horisont. Han valdes in i Caens akademi 1733 och som utländsk medlem i Berlins akademi 1747. I Besançons akademi förevisade han en lappländsk frosttålig variant av korn.
Den närmare 80-årige Outhier mötte sin död i Bayeux den 8 maj 1774. Han begravdes i den lokala Sankt Patriks kyrka.

År 2010 besökte en delegation från Maupertuis-stiftelsen La Marre där ett minnesmärke över Réginald Outhierin avtäctes framför kyrkan där han blev döpt.

Författare Osmo Pekonen

MAUPERTUIS' TORNEDALEN