Expeditionen anlände till Torneå i juni 1736 och reste åter till Paris i juni 1737. De fick uppleva alla årstiderna i sin helhet. Utdrag ur Outhiers dagbok:
Under maj månad, tidigare eller senare allt efter vinterns längd, lämnar hästarna, så snart snön har smält, sin ägare och uppsöker särskilda revir i skogarna, där de förefaller ha stämt möte. Dessa hästar bildar olika flockar, vilka aldrig vare sig beblandar sig med andra flockar eller skiljer sig från sina egna. Varje flock tar ett visst skogsområde i anspråk som betesmark, den håller sig inom det område den har sig tilldelat och gör inga övertramp på de andras. Deras samhällsordning är så väl reglerad och deras förflyttningar så regelbundna, att deras ägare alltid vet var de kan hitta dem, om de på våren eller under sommaren måste göra någon färd till lands i släde. Efter att ha fullgjort denna tjänstgöring återvänder hästarna på egen hand till sina kamrater.
14.9.1736 Fredagen var en av de fyra stora årliga bönedagarna, som konungen av Sverige ålägger landets innevånare att iakttaga. De arbetar då inte alls, och en från varje familj måste komma till kyrkan om de än bor trettio mil därifrån. I kyrkan tar man upp namnen på dem som är där, och de familjer som är frånvarande utan gott skäl får obehag därav.
I början av november började älven frysa till och snart kom den första snön. På Allhelgonadagen hölls ett flertal gudstjänster i kyrkan.
Livet i Torneå var synnerligen bekvämt och traktens befolkning betraktade expeditionens medlemmar som sina vänner.
6.12.1736 På torsdag morgon tog vi bort tuben som satt på sektorns postament. Vi lade den i dess fodral. Vi lät transportera den till Mattila och därifrån tillbaka till observatoriet. Det goda folket förundrade sig väldigt över denna ceremoni. De föreställde sig att den bar på någon hemlighet. Några frågade Herr Hellant, varför han inte deltagit i fransmännens procession.
Det var mycket kallt, termometrarna visade 25 och 28 grader, och kölden höll i sig på lördag, då firades jul. Folk var i kyrkan en stor del av dagen och återstoden i sina hem i stillhet, sysselsatta med att läsa eller sjunga psalmer eller kyrkosånger.
8.1.1737 Vinden hade avtagit under natten, och på tisdag var det ganska vackert väder och mindre kallt. På morgonen gick jag på besök till vår förre värd, Herr borgmästaren, och därefter åt vi alla tillsammans middag hos Herr överstelöjtnanten som hade inbjudit oss. Vi var ett stort sällskap, 29 vid bordet, 14 damer och 15 herrar. Man firade Menlösa barns högtid, och vid middagstid såg vi mer än hundra finnar komma ut ur finska kyrkan. Somliga återvände in till staden, andra till sina bostäder längre upp vid floden.
17.1.1737 Tiden var nu inne för marknaden i Jukkasjärvi.
6.2.1737 Det var otäckt väder, och vinden åstadkom väldiga snödrivor på åtskilliga ställen, i synnerhet utmed husen.På åtskilliga håll var fönstren alldeles igensnöade, och flera små hus var liksom begravda i snön.
På torsdag i Stilla veckan gick invånarna i kyrkan. Där hölls predikan utan mässa. Man fastar inte ens på långfredagen, men iakttar den återhållsamhet man finner lämplig. Några särskilt fromma personer äter ingenting alls på långfredagen. På lördag och söndag, påskdagen, var det ganska milt och vackert väder, snön smälte i solskenet.
På första maj uppvaktades jag med några små björkkvistar i en flaska, så som man i Frankrike skulle ge någon blommor. Genom rumsvärmen kom det fram blad på dessa björkkvistar.
9.5.1737 På torsdag var marken delvis bar och det var vackert väder. Vi gjorde en promenad utanför staden mot bollplatsen där ungdomen i Torneå roar sig med bollspel.
25.5.1737 Det var nästan ingen is kvar på floden. Likväl var ännu havet helt vitt av snötäckt is. I trakten norr om småskogen var obetydligt snö kvar, och på hela ön började man kornsådden.
28.5.1737 Alla hästar hade nu uppsökt sina sommarkvarter.
(Den gregorianska kalendern togs inte i bruk i Sverige förrän 1753. Outhier använde naturligtvis den gregorianska kalendern där datumen var 11 dagar före jämfört med den som lokalbefolkningen använde.)
17.1.1737 Oli Jukkasjärven markkinoiden aika.
6.2.1737 Oli hirveä myrsky, tuuli kasasi valtavia kinoksia joka puolelle. Monen talon ikkunat olivat kokonaan lumen peitossa ja useat pienet talot olivat aivan hautautuneet nietoksiin.
På torsdag i Stilla veckan gick invånarna i kyrkan. Där hölls predikan utan mässa. Man fastar inte ens på långfredagen, men iakttar den återhållsamhet man finner lämplig. Några särskilt fromma personer äter ingenting alls på långfredagen. På lördag och söndag, påskdagen, var det ganska milt och vackert väder, snön smälte i solskenet.
På första maj uppvaktades jag med några små björkkvistar i en flaska, så som man i Frankrike skulle ge någon blommor. Genom rumsvärmen kom det fram blad på dessa björkkvistar.
9.5.1737 På torsdag var marken delvis bar och det var vackert väder. Vi gjorde en promenad utanför staden mot bollplatsen där ungdomen i Torneå roar sig med bollspel.
25.5.1737 Det var nästan ingen is kvar på floden. Likväl var ännu havet helt vitt av snötäckt is. I trakten norr om småskogen var obetydligt snö kvar, och på hela ön började man kornsådden.
28.5.1737 Alla hästar hade nu uppsökt sina sommarkvarter.
(Den gregorianska kalendern togs inte i bruk i Sverige förrän 1753. Outhier använde naturligtvis den gregorianska kalendern där datumen var 11 dagar före jämfört med den som lokalbefolkningen använde.)
|
