Sällskapsliv
Fransmännen trivdes bra i Torneå stad där de under vintern umgicks flitigt med borgarna och deras familjer. Torneås tre mäktigaste gårdar på den tiden var Västerbottens regementes kommendent överstelöjtnant Carl Magnus Du Rietz’ tjänstebostad i Haapaniemi, Torneå borgmästare Petter Johan Pippings gård i Nära och skolans rektor Juhana Wegelius gård i Kuusilahti eller Granviken. De mäktigaste gårdarna låg på fastlandssidan. |
Den franska umgängeskretsen bestod främst av; prästerskap, borgmästare, den militära befälhavaren och borgare med sina gemåler. Från Västerbottens regemente ordnade landshövding Gabriel Gyllengrip (1687-1753) soldater till expeditionen som bärare, roddare och till att utföra andra arbeten. Till landshövdingens ära arrangerades ett flertal inbjudningar. En avskedsmottagning arrangerades för expeditionen hos skolmästare Johan Wegelius.
Adelsståndet i Torneå:
- Carl Magnus Du Rietz (1684 – 1741) samt dennes maka Ebba Katariina med sitt gästfria hem i Haapaniemi
- Fältväbel Gustav Bucht (1696 - 1759) begravd i Matarengi kyrka
- Torneå borgmästares hus i Närä, Petter Johan Pipping (1694 - 1766), troligtvis den allra förmögnaste borgaren, mumifierad under Torneå kyrkas golv
Prästerskapets företrädare:
- Abraham Fougt (1684 - 1760) ytterst sällskaplig och gästfri husbonde
- Erik Brunnius, kyrkoherde i Övertorneå, 75 år och nästan blind. Tjänsten uppehölls av hans son Erik Brunnius den yngre (1706 - 1783). Brodern Olaus Brunnius (1700-57) verkade som kaplan i Alatornio. I Övertorneå prästgård arrangerades ett flertal fester och fru Brunnius sände ofta mat åt expeditionen tilli närbelägna berg.
|