Systrarna Planström
Maupertuis' expedition inkvarterade sig hos förmögna borgare i strandkvarteren i centrala Torneå. Maupertuis och Sommereux fick logi hos borgmästarens bror, Outhier i fru Tornbergs hus, Clairaut hos herr Kröger och Camus och Herbelot fick rum hos rådsherre Planström. De övriga blev inkvarterade i olika borgares hus. Under vintern umgicks expeditionens medlemmar flitigt med den lokala societeten och deras familjer. Vid sammankomsterna blev de även bekanta med lokala unga damer. Några av dem var den 19-åriga Christine och den 17-åriga Elisabet Planström. Maupertuis kärleksdikt till Christine har bevarats ända till våra dagar. Det berättas också att Clairauts sekreterare skulle ha lovat att gifta sig med Elisabet. | Flickornas ankomst till Paris väckte stort intresse. Även Voltaire skrev om dem i sina verk. Systrarna omvände sig till den katolska tron.och den franske kungen beviljade dem ett litet stöd till uppehälle. Systrarna sändes till ett fint adligt kloster för kvinnor, men Elisabet ville annat. Hon fick Maupertuis kvinnliga vän, hertiginnan d’Aiguillon som sin beskyddarinna och hon bodde hos henne i fem år. Hertiginnan försökte arrangera ett fördelaktigt äktenskap åt Elisabet, men hon gifte sig med en destruktiv adelsman istället. Ett olyckligt äktenskap slutade med rättegång vilket förde med sig att Elisabet blev frihetsberövad under flera år. Systrarna försökte vid något tillfälle återvända tillbaka till Torneå. Deras far rådsherre Planström hade dock dött. Systrarnas omvändelse till katolicismen ansågs då nästan som landsförräderi vilket inverkade menligt på deras återvändo. Efter många års rättsprocesser fick Elisabet en liten pension, dock inte den del av hemgiften som hon begärt. Efter det drog sig Elisabet tillfälligt tillbaka till klostret och sin syster. Innan hon dog hann hon ändå skaffa sig ett hus i Paris. Christine tillbringade sitt liv i klostret. |
Maupertuis' dikt till Christine
|
|
|
