Pello
Pello har varit bebodd under många tusen år. Namnet Pello finns omnämnt redan på Olaus Magnus karta från 1500 –talet och byn beskrivs som en välbeställd handelsplats.
År 1736 var Pello nordligaste hus Saukkola. Huset låg vid foten av Kittisvaara. En viktig plats för expeditionen i Pello blev Korteniemi gården. Expeditionen fick använda två rum. I det ena rummet bodde Camus, Sommereux och Hellant och det andra rummet reserverades för instrumenten. Outhier gjorde en noggrann teckning över gården med dess byggnader samt en planritning. Gården hade även en smedja där expeditionen smidde nödvändiga verktyg för sitt arbete. Anders Hellant osom fungerade som deras guide och tolk var född på gården.
Purainens hus låg 150 famnar från Korteniemi. Även här hade expeditionen tillgång till två rum. I den ena bodde Clairaut, le Monnier och Celsius och i den andra Maupertuis och Outhier.
I början av augusti 1736 var höbärgningen i Pello redan över och också kornskörden var i slutfasen.
Senare, 1799 besökte Giuseppe Acerbi Pello i Maupertuis’ fotspår. Vid freden i Fredrikshamn överlämnade Sverige Finland till Ryssland.
Förhållandena i Tornedalen förändrades. En del familjer splittrades på två riken, och också det kyrkliga och administrativa livet förändrades. Pello hörde ända till 1867 till Ylitornio socken. Synd nog förstördes en stor del av Tornedalens äldre bebyggelse av krigen. Under slutet av fortsättningskriget och under Lapplandskriget brände tyska armén i princip all bebyggelse i Pello kommun. Endast Konttajärvi by och några enstaka byggnader har bevarats.
Niemivaara , vittrornas hem med sina antika tempel har dock bevarats lika charmigt som Maupertuis beskrev den. Den nordligaste mätpunkten Kittisvaara är också intressant att vandra till. Där uppfördes en stenpyramid som minnesmärke över expeditionen. Under vinternätterna kan man försöka hitta Renens stjärnbild på himlavalvet likt expeditionen gjorde från sitt observatorium 1736.
|
