Torneå
Sommaren 1736 anlände expeditionen till norra Sveriges mest betydande stad. Torneå hade grundats redan 1621 och även innan dess hade den varit en viktig handelsplats redan på medeltiden. Suensaari, i Torneås centrum har en stadsplan som baseras på den ursprungliga och man kan promenera på samma gator som expeditionen gjorde på 1700-talet. De mer förmögna borgarna bodde vid strandkvarteren. Torneå var en traditionell trästad men källarna byggdes av sten och det finns några bevarade sedan slutet av 1600-talet.
Vid stranden låg en rad härbren. På kartan som expeditionen ritade kan man se ladugårdar, åkrar, hässjor för säd samt ett bollplan för barn och fängelset. Antalet invånare uppskattades till 520. I Torneå låg även det svenska rikets nordligaste skola,Torneå pedagogium, grundad 1630.
Torneå kyrka, Hedvig Eleonoras kyrka byggdes 1685. Från samma kyrkas torn tog Maupertuis och Outhier ut riktningarna till de första bergen, Kaakama – och Nivavaara. Från kyrkan genom staden ledde den så kallade kyrkbron till stranden. Det var ett avloppsdike täckt med brädor längs vilken man gick till kyrkan. Bakom kyrkan låg stadens avrättningsplats och galge. Bakom kyrkan fanns också ett tiotal väderkvarnar för stadsbornas behov. Vid tiden för expeditionen skedde gudstjänsterna i kyrkan på svenska för de bättre bemedlade. För bönderna skedde gudstjänsterna på finska i Nedertorneå kyrka.
Under den stora ofreden åren 1715 – 1717 anfölls Torneå stad flera gånger av ryssarna och brändes ner bit för bit. En återuppbyggnad reste staden ur askan och snart fanns 70 hus, tre huvudgator och 14 mindre gator i centrum.
Torneås första rådhus fanns kring ”Ylipää torg”. Det femte rådhuset byggdes år 1722 vid torgets västra sida. Den sista brann ner 1871 och man beslöt att flytta den växande stadens centrum söderut, närmare älven. Nuvarande Torneå rådhus köptes 1875 som en halvfärdig fastighet av en apotekares dödsbo och gjordes om till rådhus efter länsarkitekt von Lüchovs plan.
Bara sex år efter Maupertuis expedition drabbades staden av en total förstörelse i och med 1743 års krig. Man hade vårdkasar på flera berg för att varna för anfall. Troligen var det då expeditionens kvarlämnade signalverk förstördes. Kriget ödelade åter trästaden och från expeditionens tid finns bara kyrkan och Aspios hus från 1728 kvar. Strandgatan med Åströms gård och Hedvig Eleonoras kyrka andas dock gångna tider med sina charmiga träbyggnader.
|
